När Sovjetunionen splittrades för snart 20 år sedan ledde det till att en rad nya länder skapades. Några av dessa ligger ju alldeles runt hörnet från Sverige och har massor att erbjuda för den reslystne. Framför allt kommer man snabbt att inse hur olika delar av Sovjet var och är. Från Hansastaden Tallinn som ju är en större version av Visby och där man pratar ett språk som liknar finska, via Baku i Azerbaijan som i mångt och mycket påminner om Turkiet eller Syrien, till Ryska Fjärran Östern som mest liknar Kina eller Korea.
Många har säkert besökt de baltiska länderna, och såväl Tallinn som Riga och Vilnius är fantasiska destinationer. Vilnius kanske är min favorit av de tre, men de har alla massor att erbjuda och ligger bara en kort flygresa bort. Lettland är till och med ett fullgott alternativ som badresemål med den otroligt långa sandstranden i Jurmala strax utanför Riga.
Vitryssland är förvisso en diktatur – och sånt ska ju inte uppmuntras – men den som ändå åker dit kommer att överaskas av hur rent, snyggt och säkert det är i Minsk. Pampiga hus, långa paradgator, vackra parker runt floden och fina kyrkor bland annat.
Ukraina har ännu mer att erbjuda. Kiev är en fin stad med vacker arkitektur och gamla hus på sluttningen ner mot Dnjepr, men framför allt den gamla staden L’viv nära polska gränsen är väl värd ett besök. En gammal centraleuropeisk metropol – tänk Krakow, Wien eller Prag – men med gammaldags charm och lite nött i kanten. Dessutom finns ju södra Ukraina med Svarta Havet och Krim-halvön att upptäcka.
Södra Kaukasus har jag ju rest i så sent som i våras. Här finns tre länder som skiljer sig åt på många sätt men som inte känns Sovjet utan mer en korsning mellan Europa och Mellanöstern. Naturen är dessutom häftig med höga berg, vackra sjöar och båda Svarta och Kaspiska havet runt hörnet.
I själva Ryssland finns av naturliga skäl – det är ju världens största land – massor att uppleva. Sankt Petersburg måste vara en av världens vackraste städer – väl i klass med t.ex. Stockholm, och har en rik historia som Tsarens gamla huvudstad. Moskva är häftigt – med Röda Torget, Kreml och den fantastiska tunnelbanan kombinerat med en ambition att verkligen bli en världsstad – om det inte vore för den kaotiska trafiken och att det är så otroligt dyrt.
Jag har rest med
Transibiriska järnvägen genom hela Ryssland bort till Fjärran
Östern - en resa på en vecka som passerar 7-8 tidszoner på vägen.
Detta är en drömresa för många – och något jag kan
rekommendera – även om jag önskar jag hade gjort fler stopp
på vägen. Tåget är verkligen livlinan för städerna och byarna långt
borta på Taigan, och det blir en hel del uppståndelse när det
rullar in på stationen. En kommers utan dess like. Att tåget hela
tiden går på Moskva-tid är en annan lustig detalj, när det står
avgång 01:15 på stationen i Irkutsk betyder det med andra ord 08:15
lokal tid. Det gäller att hålla tungan rätt i min när man utnyttjar
stoppet för att se sig omkring runt stationen… man vill inte
gärna se tåget med all packning rulla iväg från
plattformen 
Förutom visumkrånglet till vissa länder (Ryssland, Vitryssland och Azerbaijan är goda exempel) är det också oväntat lätt att resa i ex-Sovjet. Människorna är vänliga - kan förvisso inte mycket engelska - och hjälpsamma. Tågen går i tid, det är – bortsett från Moskva - hyfsat billigt och jag har personligen aldrig känt mig hotat under mina resor där – förutom en liten incident med ficktjuvar på en busshållplats utanför Sankt Petersburg (det gick bra). Jag kan tänka mig att det blir fler resor till ex-USSR för mig i framtiden, bland annat är jag lite nyfiken på Moldavien och Södra Ukraina.
